Kontakta oss: 0733-223 223

Instagram
Twitter

Elevskyddsombudsutbildning

”Vem har utbildat de duktiga elevskyddsombuden?” 
Arbetsmiljöverket till skolledning vid inspektion på skola i Malmö.

elevskyddsombudsutbildning
Ny utgåva av Elevskyddsombudets handbok!

 

Under inspirerande former med föreläsningspass och workshops, utbildas elevskyddsombuden för sitt uppdrag. I vår elevskyddsombudsutbildning går vi igenom arbetsmiljölagens grunder, elevskyddsombudens uppdrag och deras rättigheter. Vi ser över strukturen för elevskyddsombudens lagstadgade inflytande men även det systematiska arbetsmiljöarbetet får sin viktiga plats under utbildningen. Arbetsmiljön gås igenom utifrån perspektiven fysisk-, teknisk-, psykosocial-, skolans innehåll- och organisatorisk arbetsmiljö. I elevskyddsombudshandboken som eleverna får till utbildningen, finns det en smidig checklista att se över då och då, en pedagogisk årsöversikt angående viktiga möten och kontakter samt ett tjusigt diplom. Även skolans rektor, huvudskyddsombudet samt alla arbetslag, får var sin elevskyddsombudshandbok i samband med utbildningen.

Visionsfabrikens elevskyddsombudsutbildning går även att få i en kortare version som ett komplement till vår elevrådsutbildning och/eller kamratstödjarutbildning.

Kontakta oss idag!
0733-223 223
kontakt@visionsfabriken.se

Läs inlägget om elevskyddsombudsutbildningen i Alvesta i Elevrådsbloggen

Nedan några utdrag ur kurslitteraturen till Visionsfabrikens elevskyddsombudsutbildning

Elevskyddsombudsutbildning – Elevskyddsombudets rättigheter

1. Eleverna har rätt att utse elevskyddsombud

Det ska enligt arbetsmiljölagen finnas elevskyddsombud från år 7 och uppåt. Två per årskurs i högstadiet och två per nationellt program på gymnasiet. I vissa fall kan det behövas fler. T ex vid en linje som skogsbruk eller en skola med väldigt många paralleller i en årskurs. Elevskyddsombuden ska väljas demokratiskt. Det är ett viktigt förtroendeuppdrag.

2. Att få utbildning för sitt uppdrag

Elevskyddsombudsutbildningen ska ge de kunskaper och insikter som behövs för att elevskyddsombudet ska ha goda förutsättningar att utföra ett effektivt arbete som elevskyddsombud.
Vad säger arbetsmiljölagen? Skollagen? Vilka rättigheter och möjligheter har elevskyddsombudet?

3. Att få den information som behövs för uppdraget

Elevskyddsombuden ska ha god tillgång till den information som behövs för att kunna ta ställning i arbetsmiljöfrågor samt för att kunna bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det kan avse en:
‐ Kommande ombyggnation, förändrade arbetssätt eller nya betygsystem. Dessa faktorer kan skapa stor stress och oro. Med rätt information i rätt tid, kan elevskyddsombuden vidta förebyggande insatser för bästa möjliga arbetsmiljö under dessa perioder.

‐ Förändring av policydokument, styrdokument och handlingsplaner.
Vilken är t ex skolans policy kring språkbruk, när har man gått över gränsen och vad sker då? Ändras policyn behöver elevskyddsombuden uppdateras för att kunna bidra till att en god arbetsmiljö upprätthålls och att elevperspektiv i frågan beaktas.

‐ Arbetssätt för verkställande av likabehandlingsplan. T ex förbyggande och efterhjälpande hantering av mobbning, eller strategier för att skapa positiva klassrumsmiljöer. Behandlas t ex alla lika av lärarna oavsett bakgrund eller kön?

4. En regelbunden kontakt med rektorn

SKOLFS 2015:7 (skolverkets föreskrift)
5 § ”Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att regelbundet framföra synpunkter på sin arbetsmiljö till rektor.”

‐ Det kan ske via möten som planerats in var, varannan eller var tredje månad.
‐ Utöver det kan ytterligare möten bokas in då det upplevs angeläget från elevskyddsombudets eller rektorns sida.
‐ Rektorn bör också beakta elevskyddsombudets önskan att få kommunicera eller att få lämna besked mer direkt vid akuta ärenden.

5. Att utse två representanter med yttranderätt till skyddskommittén

Skyddskommittén brukar ofta bestå av; rektor, fackliga representanter från lärarförbunden och Sveriges skolledare, huvudskyddsombud, kurator, vaktmästare och de två elevskyddsombuden.

Elevskyddsombuden kan turas om att gå på skyddskommittéerna alternativt utse två som alltid går. De kan själva värdera de två alternativens för-­‐ och nackdelar. Elevskyddsombuden kan om de vill be att få komma hela gruppen till terminens första skyddskommittémöte. Det bör vara välkommet. Sker detta kan de efter mötet lägga upp sin plan för vem och när, de är med på skyddskommittén.

Elevskyddsombuden har yttranderätt då skyddskommittén samlas

Elevskyddsombudens åsikter ska antecknas i protokollet. De har dock inte rösträtt vid beslutsfattande.

www.av.se ‐ ”Vad är elevskyddsombud?”
”Om det finns en skyddskommitté får två elevskyddsombud delta med yttranderätt vid sammanträden.”

Arbetsmiljöförordningen 8a § (förtydligande av arbetsmiljölagen)
En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad. Elevskyddsombuden har dock inte rätt att ensamma hindra övriga deltagare från att fatta beslut i skyddskommittén. Elevskyddsombuden inom varje skyddskommittéområde bestämmer själva vilket eller vilka ombud som ska företräda dem vid sammanträdet.

SKOLFS 2015:7 (skolverkets föreskrift)
6 § Elevskyddsombuden ska ges möjlighet att få sina synpunkter antecknade i de protokoll som förs vid skyddskommitténs sammanträden.

6. Att få utföra sitt uppdrag under skoltid

Skollagen 4 kap.

9 § ­‐ Elevernas och deras sammanslutningars arbete med inflytandefrågor ska även i övrigt stödjas och underlättas.

10 § ­‐ Elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse.

11 § ­‐ Av 6 kap. 18 § arbetsmiljölagen (1977:1160) följer att en elev som har utsetts till elevskyddsombud ska få den ledighet från skolarbetet som behövs för uppdraget.

Detsamma ska gälla en elev som har utsetts till elevrådsrepresentant eller som har annat uppdrag att företräda andra elever i frågor om utbildningen.

7. Att få kompensation för missad undervisning

Skollagen 4 kap. 11 §

Elevskyddsombud, elevrådsrepresentant och andra elevföreträdare ska erbjudas kompensation för den undervisning som de går miste om på grund av uppdraget.

8. Att vända sig till Arbetsmiljöverket med sina frågor och funderingar

Får elevskyddsombuden inte gehör för sina tankar kring arbetsmiljön, kan de i likhet med alla medborgare vända sig direkt till arbetsmiljöverket. Här kan de ställa sina frågor eller uppmärksamma arbetsmiljöverket över brister i arbetsmiljön på skolan.

Elevskyddsombudsutbildning – Rektorns uppdrag

1. Att uppdatera elevskyddsombuden med aktuell information som påverkar elevernas arbetsmiljö

Det kan t ex avse större förändringar såsom en ombyggnation eller ett förändrat arbetssätt. Att känna sig informerad om vad och varför en stor förändring sker, är viktigt för en god arbetsmiljö. Det öppnar också upp för en delaktighet i processen.

2. Att se till att elevskyddsombuden utbildas för sitt uppdrag
(6 kap. 18 § Arbetsmiljölagen (1977:1166))

3. Att regelbundet initiera skyddsronder där elevskyddsombuden deltar

Arbetsmiljöförordningen 7 §
Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond.
Vid ett arbetsställe där det finns elevskyddsombud eller studerandeskyddsombud ska de ges möjlighet att delta vid skyddsronden.

4. Att inkludera elevskyddsombuden vid arbetsmiljöverkets inspektion

I de fall då arbetsmiljöverket gör en inspektion på skolan, ska elevskyddsombuden delta vid denna.

5. Att prioritera elevskyddsombuden då de söker kontakt

SKOLFS 2015:7 (skolverkets föreskrift)
5 § ”Elevskyddsombuden skall ges möjlighet att regelbundet framföra synpunkter på sin arbetsmiljö till rektor.”

6. Att uppmuntra lärarna att stötta eleverna i sitt engagemang

En god samarbetskänsla olika grupper emellan är viktigt för att ett bra arbetsmiljöarbete ska kunna ske på skolan. T ex kan en suck från läraren, då ett elevskyddsombud behöver lämna en lektion, vara förödande. Lärarna spelar med sin uppstöttning och sina påminnelser en viktig roll, för att skolan ska få ett fungerande elevskyddsombudsarbete.

Elevskyddsombudsutbildning – Elevskyddsombudets uppdrag

1. Att göra sig känd som elevskyddsombud på skolan

Detta är viktigt för att de andra eleverna ska veta vart de kan vända sig med frågor och anmälningar gällande arbetsmiljön.

2. Att representera eleverna i arbetsmiljöfrågor

‐ Som elevskyddsombud är man förtroendevald av eleverna. Det är viktigt att man representerar dem i sitt arbete.

‐ Skolans elevers angelägenheter ska föras upp på agendan. Information från skolledning och skyddskommitté, som är av betydelse, ska kommuniceras ut till eleverna.

‐ Elevskyddsombuden engagerar sig i både akuta ärenden (genom att informera berörd skolpersonal) och i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Den mobbning-utsatta eleven bör hjälpas till rätt vuxenkontakt, samtidigt som likabehandlingsplanen utvärderas och strategierna för motverkande av kränkningar uppdateras.

‐ Som förtroendevalt ombud är man uppmärksam och på alerten gällande både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön. Det kan gälla allt från en trasig strömbrytare, saknade skyddsglasögon i kemisalen till stressande provveckor och kränkande behandling.

Ytterligare några exempel på vad elevskyddsombuden kan vara vaksamma över är:
‐ Finns det information för säker hantering av utrustning lättöverskådligt i specialklassrum?
‐ Har läraren bett alla att ta på sig hörselskydd inför användning av ”högljudda” maskiner?
‐ Fick vi korrekt information inför dagen på stranden?
‐ Har elevhälsan tagit tag i mobbning-­‐ärendet i klass 8b?

3. Spindeln i nätet – Att kommunicera viktig information till alla berörda

Det är viktigt att man som elevskyddsombud finner fungerande och smidiga kommunikationskanaler mellan elever, elevskyddsombudsgrupp, rektor, elevhälsan och skyddskommitté.

Utgå från en grundläggande årsplan

När och var ska elevskyddsombuden möta olika grupper?

Hur når man ut med information till skolans elever?
‐ Via egna presentationer?
­‐ Genom att skicka skriftliga meddelanden? Mail? Skolans hemsida? Brev i lärarfacken?
‐ Med hjälp av elevrådet?

Elevskyddsombudet behöver tillgodogöra sig telefonnummer och epost till rektor och huvudskyddsombud
Vid akuta situationer är det bra om elevskyddsombuden kan nå rektorn eller huvudskyddsombudet direkt. Elevskyddsombuden kan inte besluta om att stänga verksamheten, men det kan utöver rektor även huvudskyddsombudet göra.

Som elevskyddsombud för du vidare alla frågor och anmälningar som når dig

‐ Inte bara dem du håller med om.
­‐ Du är noga med till vem och hur de förs vidare.

Elevskyddsombudet har tystnadsplikt i känsliga frågor gentemot andra elever

Det kan handla om information man får ta del av vid skyddskommitté, eller om elever som berättar att de är utsatta för mobbning. (www.av.se Elevskyddsombudets rättigheter och skyldigheter)

4. Att vara insatt i samt aktivt arbeta för att läroplan, skollagar, styrdokument och policys efterföljs på skolan

Huruvida dessa efterföljs påverkar i hög grad arbetsmiljön.
­‐ Får eleverna delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen? (Lgr11 1 kap.)
­‐ Stöttas elevskyddsombuden och t ex elevrådsrepresentanterna av skolpersonalen i sitt engagemang på skoltid? Erbjuds de kompensation för missad undervisning?
­‐ Har skolan en utvärderad och uppdaterad likabehandlingsplan?
­‐ Följer skolans elever och personal gällande policys? T ex policys om språkbruk eller om att vara i tid till lektion?

5. Att delta vid skyddsronder

Elevskyddsombuden går tillsammans med skyddskommittén skyddsronden.
Det ska ske regelbundet, lämpligen två gånger per år. Rektorn initierar ronderna.
(Arbetsmiljöförordningen 7 § ‐ se rektors uppdrag punkt 3)

­‐ Förtryckt checklista gås igenom under skyddsronden.

Vid brister antecknas:
­‐ Vad? Förslag på åtgärder.
‐ Vem? Vem som är ansvarig för att åtgärd utförs.
‐ När? Datum för när det ska vara utfört.

Checklistor för skyddsrond och arbetsmiljöarbete finns att ladda ner på:

http://www.av.se/dokument/Teman/Skola/Checklista_skola_2013-­‐08-­‐27.pdf http://www.miljosamverkan.se/miljosamverkan/SiteCollectionDocuments/Publikationer/2005/2005-­‐ checklista-­‐kontrollrond-­‐skola-­‐forskola.pdf

6. Att skicka två representanter till skyddskommittén

(Elevskyddsombudets rättigheter punkt 5)

7. Att delta vid arbetsmiljöverkets inspektion

I de fall då arbetsmiljöverket gör en inspektion på skolan ska elevskyddsombuden delta vid denna.

Elevskyddsombudsutbildning – Arbetsmiljön indelad i fem områden

1. Den fysiska arbetsmiljön

‐ Lokalernas funktion: Klassrum? Arbetsrum? Matsal? Rasthall? Omklädningsrum? Toaletter? Skåp? Klädkrokar? Skolgård?

­‐ Luft och ventilation
‐ Temperatur
­‐ Ljudvolym

Vilken är den rimliga och rekommenderade ljudvolymen? Var och när upplevs ljudvolym störande?

­‐ Stolar, bord, inställning/justering möjlig?
Bra stolar och bord är en viktig del av en god fysisk arbetsmiljö.
Vid dessa spenderas många timmar per dag. Vikten av att sitta och röra sig korrekt är därför stor.

­‐ Skolpersonal ansvarar för att informera sina elever om hur man sitter på ett bra sätt för att undvika ryggkomplikationer nu som senare.

­‐ Utemiljön: Ren? Trygg? Skadegörelse?

2. Den tekniska arbetsmiljön

­‐ Elektricitet
­‐ Gas
­‐ Skyddsutrustning
­‐ Intakta säkerhetsanordningar och skydd på maskiner.
‐ Intakt skyddsutrustning

Tex Skyddsglasögon, skyddsrock, ögondusch, hörselskydd, förbandslåda, ventilation, brandsläckare… i slöjd, kemi och tekniksalar.
­‐ Lättillgängliga beskrivningar för skyddsutrustning.
‐ Etiketter på kemikaliebehållare.

Elevskyddsombuden är uppmärksamma på om skyddsutrustning används. Om inte bör de anmärka direkt alternativt anmäla det till skyddskommittén.

3. Den sociala arbetsmiljön

Den sociala miljön, eller den så kallade psyko-­sociala arbetsmiljön, handlar om hur vi mår och om hur vi upplever relationerna till de människor vi har runt omkring oss. Får man lov att uttrycka sin egen stil och sina egna åsikter, utan att någon försöker trycka ner eller begränsa en?

Upplevs det sociala klimatet och atmosfären som fritt och positivt? Kan man vara sig själv och utvecklas som sig själv? Eller är det tvärt om så att grupptryck och osäkerhet kring olikhet präglar arbetsmiljön?
Präglas alla relationer på skolan av ett respektförhållande?

Ibland kan det förekomma negativa grupptryck, kränkningar och mobbning.
Finns det ett förebyggande arbete som minskar och begränsar dessa företeelser? Finns det ett uppföljande och efterbehandlande arbete då dessa situationer uppstått? Agerar skolan enligt handlingsplan och styrdokument när dessa situationer uppkommer? Fungerar det bra?

Finns det några riskzoner på skolan där den sociala miljön är sämre? Platser? Tider? ”Vi är varandras arbetsmiljö” Arbetsmiljöverket

4. Skolans organisation

Skolan ska planera och organisera verksamheten så att personal och elever får en så jämn arbetsbelastning som möjligt. Prov och hemuppgifter bör planeras så att alla får tid att återhämta sig på kvällar och under helger. Till exempel kan lärarna samordna sig så att eleverna kanske inte får fler än två prov i veckan.

Skolan ska också planera så att det finns tillräckligt med tid för eleverna att få pauser för exempelvis toalettbesök och för att förflytta sig mellan olika lektioner.

5. Skolans innehåll

För välbefinnande är det viktigt att man har en förståelse av varför man gör som man gör och varför man befinner sig där man är. I detta fall skolan. Med tydliga mål, klara syften och inblick i upplägg av utbildning, upplevs arbetsmiljön positivare.
Utöver det har man som elev även rätt att utöva inflytande över utbildningens utformning och innehåll. På skolverkets hemsida kan man läsa följande.

”Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger eleverna rätt till inflytande. I skollagen och i läroplanerna betonas betydelsen av elevernas ansvar och inflytande i skolan. Elevernas rätt till inflytande och ansvar gäller både undervisningens utformning och innehåll och förhållandena i skolan och arbetsmiljön i vid mening. För eleverna är det viktigt att konkret kunna se att deras inflytande ger resultat i frågor som rör deras vardag.” (Skolverket)

 

Elevskyddsombudsutbildning – Systematiskt arbetsmiljöarbete – SAM

Alla skolor ska ha ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Rektorn har huvudansvaret, men det är viktigt att både elever och personal på skolan deltar i utvecklingsarbetet.
Elever och lärare kan t ex rapportera risker och ge förslag på åtgärder samt vara med och utvärdera resultaten av åtgärderna.

Som elevskyddsombud är det viktigt att man är en del av det systematiska arbetsmiljö-­‐ arbetet på skolan. Elevskyddsombuden gör mycket mer än att bara gå ett par skyddsronder per år och det systematiska arbetsmiljöarbetet är lika viktigt som de mer akuta ärendena.

Engagemanget i det systematiska arbetsmiljöarbetet innebär att elevskyddsombuden är med och tänker till om hur de olika arbetsmiljöområdena kan förbättras framöver. Det sker genom kommunikation elever emellan, vid exempelvis klassråd eller elevråd samt vid arbetsgrupper med rektor, elevhälsan, skyddskommitté mm.

Systematiskt arbetsmiljöarbete sker förenklat enligt formeln:
Analys – Åtgärd – Utvärdering

Exempel på systematiskt arbetsmiljöarbete

‐ Har skolan ett fullgott antimobbningsarbete? Hur kan det utvecklas vidare? Finns det en kommunikation elevskyddsombud och mobbningsansvarig personal emellan?

‐ Kan det planeras temadagar som kompletterar det pågående arbetet med likabehandlingsplanen?

‐ Finns det möjlighet att utveckla nästa års schema så att blandningen av praktiska och teoretiska ämnen samt dess placering på dagen blir bättre?

‐ Har lärarna en gemensam kalender för när de lägger proven?
­‐ Behöver några möbler bytas ut för att erbjuda en bättre fysisk arbetsmiljö?

Elevskyddsombudsutbildning – Elevskyddsombudets årsöversikt
Elevskyddsombudsutbildning – Elevskyddsombudets årsöversikt för utklipp
Elevskyddsombudsutbildning – Tio ”kom ihåg” för ett elevskyddsombud
Elevskyddsombudsutbildning – Diplom