Vi ett besök på en skola hade jag en dag förmånen att få hålla en elevrådsutbildning för ett elevråd bestående av närmare 50 klassrepresentanter. En dynamisk dag med en elevrådsstyrelse som visade ett engagemang utöver det vanliga. En riktigt rolig elevgrupp att få vidareutbilda och coacha framåt på elevinflytandets bana.
En del moment under elevrådsutbildningarna brukar vara ganska förutsägbara då jag kontinuerligt möter olika grupper vid dessa. Men emellanåt blir utfallet annorlunda och likaså lärdomarna, förhoppningsvis för både mig som utbildare och för elevråden.
I gruppen för dagens elevrådsutbildning hade vi elever av olika bakgrund, personlighet, intressen och inte minst musiksmak. Till saken hörde att jag planerat för en teambuildingövning som innefattade momentet att rösta fram ”världens två bästa låtar just nu”. Syftet var att låta eleverna prova på en övning som de skulle kunna använda för att få fram fler idéer från sina klasser vid idé- och responsbrist. Ett standardinslag vid våra elevrådsutbildningar. Detta innebar att de till musiklåtarnas speltid först skulle tävla i vilken grupp som kunde komma på flest idéer som på något sätt kunde påverka skolan positivt. Därefter skulle de till den andra låten rangordna sina idéer från viktigast till minst viktiga idé samt förbereda en presentation av sina topp tre förslag för de andra grupperna.
Det intressanta som nu skedde var att en större andel av eleverna av någon anledning valde att endast använda en av de två röster de blivit tilldelade. Det fanns därför en god demokratisk anda bakom den första låten som spelades upp, men när den andra skulle spelas brakade missnöjet loss. Genom högtalarna spelades en fullenergisk hårdrockslåt vilket fick hiphopälskarna att gå i taket. Ett oskyldigt case, dock fullt av känslor, som synliggjorde betydelsen av att använda sin röst.
Någon kommer bestämma, någon kommer ta viktiga beslut, frågan är vem?
Elevrådsutbildning när det är som bäst:)
För att avslöja lite av den egna musiksmaken…